Artiklar

Kräftmuseet berättar kräftans historia

By  | 

Höglandets besöksnäring har fått en ny attraktion. Ett världsunikt museum beläget på Sikanäs gård vid Vallsjön strax utanför Sävsjö. Här berättas historien om ett av våra märkligaste och mest älskade djur – kräftan. Bakom satsningen står gårdens ägare – eldsjälen Bengt-Elis Peterson som numera även kan tituleras museeintendent.

Kräftans intåg i Sverige
Fram till 1500-talet var det ett kompakt motstånd att äta kräftor här i Norden. “Kräftor är en sorts insekt och sådana äter inte vi väster-länningar, inte ens som nödfoder, de är de ni- tivt äckliga.” sa vår egen Carl von Linné . Första gången det omnämns i skrift att man åt kräftor i Sverige var 1504. Däremot har man använt kräftor som medicin under medeltiden. (500 – 1500-talet). Kräftan har 2 kalkstenar som används vid skalömsning, så kallade kräftstenar. Framförallt använde man kräft- stenen till att bota rabies, pest, ödem och till och med plomber i tänderna.

Kräftans kulinariska segertåg
Det var i klostren under 1200-talet som kräftorna började sitt kulinariska segertåg. Munkar och nunnor hade bekymmer medmenyn under fastan då man inte ck äta kött. Allt som fanns i vattnet gick bra att äta. Underspeciellt påskfastan frossade man på kräftor.Från ett tyskt kloster nns det uppgifter attman åt 30 000 kräftor (1,5 ton kräftor). Från klostren spreds kräftätandet i det me- deltida Tyskland, på 1400 – 1500-talet var kräftätandet ett vanligt inslag bland överklas- sen.

Den första kräftskivan
I Sverige började man ”mer allmänt” äta kräftor från 1560-talet, då menar man hovet, adeln och kyrkan.
Erik den 14:e (1533-1577) var kungen som
tog till sig kulinariska nyheter från bland annat Tyskland. Han anställde kockar till hovet från Tyskland och de hade med sig många maträtter med kräftor.
Den första ”kräftskivan” hölls den 20 december 1562 på Gustav Vasas dotter Anna Vasas bröllop. Då stormän ck bidra med kräftor som odlades i stor omfattning i slottens vallgravar.

Cajsa Warg och dillkronorna
År 1755 gav Kajsa Warg ut den klassiska kokboken Hjelpreda i hushållningen för unga fruntimber. Den klassiska boken gjorde succé och innehöll bland annat tolv olika kräft- skaldjursrätter till exempel kräftpudding, kräftkorv, kräftsoppa, kräftaladåb med mera. En absolut nödvändighet i dagens kräftkok är dill, redan 1761 var Johan Winberg den som lyfte fram denna krydda till kräftorna.

Nationalromantiken
Att äta kräftor blev mer vanligt under 1700-ta- let och då var de varma eller i kräfträtter, först i slutet av 1800-talet gick man över till att äta kalla kräftor, detta uppstod i samband med nationalromantiken (ca 1870-1920) då det blev populärt att vara ute i naturen och välbärgade skaffade sommarställen på landet eller i skärgården. Två veckor lagstadgad semester infördes 1938.

Största exportlandet i världen
Under slutet av 1800-talet var Sverige detstörsta exportlandet av insaltade kräftstjärtar, de levererades i trätunnor till tyska och franskalyxrestauranger. Allmogen stod för kräft sketoch det var en betydande extra inkomst de
ck för sitt arbete att ska kräftor. För att inteutrota kräftorna så beslutade man 1878
att förbjuda kräft ske i Sverige under juni ochjuli, så småningom utvidgades förbudet från 1 november till 7 augusti kl. 17.00.

Kräftpremiärens födelse
Detta förbud gjorde att det blev en kräft- premiär som vi har haft fram till 1994 då förbudet upphävdes. Förbudet skapade den magiska kräftpremiären och något festligt och unikt svenskt, nämligen kräftskivan. Kräftski- va har blivit ursvenskt och en tradition i likhet som midsommar. Detta kan vi tacka bland annat Albert Engström 1869 – 1940, Carl Lars- son 1853 – 1919, Anders Zorn 1860 – 1920, August Strindberg 1849 – 1912 som på olika sätt skildrade och spred denna tradition. Den Svenska kultureliten och Nationalroman- tiken gjorde Kräftskivan till en unik svensk och nationell rit, det blev en folklig utomhus- fest. I tryck kom ordet Kräftskivan 1931, innan dess kallades det Kräftsupé.

Kräftskivan kan sammanfattas på följande sätt:
– Kulörta papperslyktor, haklapp, roliga hattar, servetter med rim, kräfttallrikar och kräftglas.
– Då är det tillåtet att vara barnslig och göra bort sig, bli full och sjunga oanständiga visor.
– Äta med ngrarna, sörpla och åsidosätta de esta traditionella etikettsregler.

Kräft ske och kräftskivan var så betydelsefulloch så unikt svenskt att den var med i passet.

Kräftpesten – krisen som ledde till ökad efterfrågan
Kräftpesten kom från Amerika till Italien 1860.Via Tyskland, Ryssland, Finland kom den tillSverige. 1907 drabbades Sverige (Mälaren) av kräftpest, den kom med importerade mat- kräftor från Finland. Döda kräftor dumpades i Mälaren vid Kornhamnstorg i Stockholm. (Kräftpest är en sjukdom som bara drab-
bar sötvattenskräftor. Det är en parasitisk svampinfektion som sprids med sporer mellan kräftorna). När de två kräftrika sjöarna Mälaren och Hjäl- maren var utslagna av kräftpesten, blev sjöarna i Småland och främst på Höglandet intressanta,för här nns många kräftrika sjöar. Det var stor efterfrågan på kräftor från hotell och skaffär- er i storstäderna. Detta var en bidragande orsak att kräfthandeln i Sävsjö utvecklades.

Export från Sävsjö till Tyskland och Frankrike
Här fanns råvaran, korta transporter med häst och vagn från de närbelägna sjöarna. Järn- vägen som kom till Sävsjö 1864 och hade
en station i Torset vid Vallsjön var vägen till storstäderna och exporten till Tyskland och Frankrike. Kräftpesten kom till Jönköpings län 1933, till Vallsjön 1984. Inplantering av signalkräftor från Nömmen gjordes 1985 och 1986 i Vallsjön.

Signalkräftan
År 1960 importerades de första signalkräftorna på försök och 1969 importerades 60 000 signalkräftor från Lake Tahoe i Kalifornien och sattes ut i 60 olika sjöar i södra Sverige, bland annat i Nömmen.

Allt detta och mycket mer berättas påkräftmuseet. Här nns hundratals unikaföremål, allt från kräftburar till exklusiva serviser och andra föremål från hela världen. Allt med kräftan i centrum. Museet är öppet för tidsbokning av grupper på sex personer och uppåt. Entréavgiften är 80 kronor per person.

Vision Höglandet, september 2019

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *