Vindkraft är en usel affär 

Vindkraften tycks vara full av usla affärsmän. Artikeln ”Pengarna borta med vinden” av ekonomerna Christian Sandström och Christian Steinbeck i Kvartal den 28 februari redovisar vindkraftens ekonomi 2017-22. Deras slutsatser är sammanfattningsvis att branschen som helhet uppvisar vad som i alla andra sammanhang hade varit katastrofal olönsamhet, med genomsnittliga förluster på nära 40 procent för branschen som helhet. 

Om ett enstaka företag ett enstaka år uppvisat sådana resultat skulle ägarna vidta dramatiska åtgärder eftersom företagets existens vore hotad. Att en hel bransch år efter år har sådana resultat är synnerligen anmärkningsvärt. Undertecknad känner inte till någon bransch som levt under sådana villkor annat än enstaka krisår, med omfattande utslagning av företag som följd. Akademiska ekonomer uppmanas att studera om det finns andra branscher som någonsin uppvisat något liknande.

Om man studerar Sandströms och Steinbecks resultat lite mer ingående är det möjligt att dra en hel del intressanta slutsatser. Under denna tid har branschen som helhet sålt el för i genomsnitt 26 öre/kWh. Snittpriset på elbörsen Nordpool för Mellansverige under samma tid var 68 öre/kWh. I norra Sverige var priserna lägst under samma tid, med snittpriset 49 öre/kWh. 

Slutsatsen är att vindkraften fått uselt betalt för sin produktion. De fick ungefär hälften av priset i den region som har de lägsta priserna, och långt sämre än så om man jämför med genomsnittet i Sverige. 

Varför fick då vindkraften så dåligt betalt? Detta kan bero på flera orsaker. Det kan handla om att man låst fast sig i ofördelaktiga fastprisavtal, vilket verkar ha varit fallet i konkursen i landets största vindkraftsanläggning (Markbygden utanför Piteå). Det kan även bero på intern kannibalisering, vilket innebär att vi idag har så omfattande vindkraftsproduktion att vid starka vindar finns så stor överproduktion att priset trycks ner till noll eller negativa priser. Resultatet blir att då verken producerar blir priset lågt, och när priset är högt blir produktionen låg på grund av svaga vindar. Alla vindkraftverk blir kannibaler på de övriga.

Dessa två förklaringar utesluter inte varandra – det kan röra sig om en kombination. Om det enbart handlar om kannibalisering är denna så pass betydande att den trycker ner priset till under hälften jämfört med normalt pris. Därmed kan man förvänta sig att effekten blir ännu starkare när ytterligare vindkraft ansluts till nätet.

Kostnaderna för att producera el i svensk vindkraft ligger i snitt på 36 öre/kWh. Dock, där ingår inte kostnader för de obalanser i elnätet som vindkraften orsakar. År 2022 var den kostnaden 16 öre/kWh. Denna kostnad syns inte på elräkningen, utan bidrar till en högre nätfaktura. Om balanskostnader skulle påföras vindkraftsproducenterna skulle produktionskostnaden bli 52 öre/kWh i snitt, dvs dubbelt så mycket som intäkten 26 öre/kWh. 

Enklare uttryckt: Den verkliga kostnaden för el från vindkraft är dubbelt så hög som intäkten. Dessa analyser borde vara intressanta för politiska beslutsfattare.